Allt om karbiner/krokar

Det är naturligtvis så att samtliga delar i ett falllskyddssystem är viktiga, dock är det sällan någon annan ingående del som man lägger så liten notis om som karbinhakar och krokar. Ibland så har man också en övertro på vad de klarar av och att deras livslängd är oändlig!

Så är inte fallet, utan dessa produkter kräver också lite omtanke och skall ses som den viktiga del de har i ett personligt skydd.

Men bara för att en karbinhake eller en infästningskrok är av metall så innebär inte det att de automatsikt har en plats i ett fallskydds-, eller ett arbetspositioneringssystem. Dessa produkter skall, likväl som all annan ingående utrustning, vara certifierade där en korrekt certifiering för dessa karbiner och krokar är EN362. Produkter certifierade för EN12275 är dedikerade för klättring (berg, is). Dock kan en karbinhake vara certifierad för bägge normerna samtidigt och kan då naturligtvis användas inom både fallskydd samt klättring.

Material - Karbinhake / Krok

• Stål: 2-3 gånger tyngre än motsvarande i aluminium, bättre slitstyrka (nötning) än motsvarande i aluminium, historiskt sett högre brottstyrka än motsvarande i aluminium, (men kanske inte lika mycket idag). Stål rostar och därför är stålkarbiner ofta belagda med zink (förzinkade).
• Aluminium: Cirka en tredjedels vikt av motsvarande i stål. Mer ömtålig för nötning än motsvarande i stål. Ärgar då den utsätts för väte. Kan köpas anodiserad, vilket gör att dess motståndskraft mot ärg/rost ökar.

Slutsats: En karbinhake eller krok som används där den dagligen nöts mot annan metall skulle i detta fall kunna vara av stål. Dock så bör man beakta att om karbinhaken/kroken frekvent hanteras av en person och öppnas, stängs och flyttas kontinuerligt (ställningsbyggare, mast och stegklättrare), så bör man ha vikten i åtanke då det innebär påfrestningar för händer o leder att ideligen hantera en 500 gr. stålkrok istället för en 200 gr. aluminiumkrok.

Låsmekanism - Karbinhake

• Skruvlås - Karbinen öppnas och låses genom att man skruvar en del av karbinens låsmekanism upp över "gatens" öppning.
• Twist Lock - Karbinens låsmekanism vrids ett halvt varv och därefter öppnar man gaten. Den låser automatiskt när låsmekanismen släpps.
• Triple Lock - Karbinens låsmekanism trycks upp samtidigt som man vrider ett halvt varv och därefter öppnar gaten. Den låser automatiskt när låsmekanismen släpps.

Slutsats: Samtliga modeller har sin plats i våra olika system för fallskydd och arbetspositionering och samtliga olika modeller har för och nackdelar. En karbinhake som inte skall öppnas eller stängas mer än en gång (selens ihopkoppling av bröstdelen med midjan, eller en karbinhake som används som kopplingspunkt mellan exempelvis rep och en vajersling) skulle kunna vara en karbinhake med skruvlås. Dock så förblir den öppen om man glömmer att skruva/stänga låsmekanismen.

Karbinhake som skall öppnas, stängas och förflyttas ofta skulle kunna vara en twist-lock eller en triple lock, då dessa automatsikt stängs när du väl släpper gaten och ger därför en större säkerhet i.o.m. att man inte glömmer stänga dom.

OBS! En karbinhake med skruvlås förblir oftast stängd NÄR man väl låst den, medans både twist-lock och triple-lock rent teoretiskt skulle kunna öppnas oavsiktligt OM en serie av händelser inträffar samtidigt (dock inte så sannolikt).

Låsmekanism - Krok

• Double Action - Man pressar en fjäderbelastad metalldel på gatens motsatta sida, samtidigt som man trycker in gaten. När gaten släpps så låser den sig automatiskt.

Slutsats: De flesta modeller av krokar har denna lösning och den är en relativt säker sådan. Åtgärden kan göras med en hand vilket alltid är bra då man har hand nummer två tillgänglig för annat ändamål.

Utseende/shape - karbinhake

• Oval - karbinhake med oval form - fördelar belastningen mycket bra mellan de bägge ändarna - svagare konstruktion om tillverkad i aluminium i förhållande till de nedan.
• D-shape - karbinhake formad som ett D - stark karbin på grund av sin utformning - stor öppning som fördelar belastningen likt en oval.
• HMS-shape (pear-shape) - stark karbin - plats för flera inkopplingar - tillsammans med en HMS knop- stor öppning - professionell bergsklättring. 
• Ear shape - karbinhake format som ett öra - stor öppning som ger plats för flera inkopplingar - likhet med HMS-karbinen.
• Stor karbin i aluminium med stängt öga (liknar en krok fast i mindre format) - samma funktion som en krok fast med mindre öppning - mindre vikt.

Slutsats: Likt låsmekanism så har även de olika formerna/utseendena sina platser o funktioner i våra olika system. Men får man lov att vara lite partisk så finns det dock en karbinhake som uppfyller många av de önskemål o krav som ställs på en karbinhake i ett system och det är den D-formade. Den klarar hög belastning, den är utformad så att den fördelar belastningarna relativt jämnt (och säkert) i den längsgående axis som ofta uppstår vid olika typer av belastningar. Den har en stor öppning som är lätt att öppna med en hand tack vare dess D-form (ligger bra i handen). kombinerat med en låg vikt i aluminiumversionen så är detta en mycket bra karbinhake. 

Det finns en fördel med att begränsa antalet olika karbinhakar i ett system och det är att man minskar benägenheten till felaktig hantering om man har någorlunda likadana enheter i sina system (både när det gäller utseende/shape och även låsmekanism). Dock är det alltid så att man bör följa tillverkarens råd och rekommendationer om vilka modeller av karbinhakar som skall/bör användas vid t.ex. inkoppling mellan sele och fall arrester/energy absorber - glidlås.

Utseende/shape - krok

Här finns det nästan bara ett utseende där storleken på själva kroken, storleken på dess öppning och ögats storlek är det som gör skillnaden. Här skall man mer tänka på vad den skall användas till, d.v.s. vilken storlek på öppning är optimalt för dess användning, vad skall kopplas i "ögat" och hur stor diameter måste ögat då ha. Då storleken på kroken är betydande så blir följden då att vikten följer med. Det gör att en krok i aluminium reducerar den hanterbara vikten med 50-60% vid varje hantering. Det finns dessutom ingen anledning till att köpa en stålkrok med 110mm öppning (vikt ca 1kg) om du enbart kopplar kroken (dag ut o dag in) i ramen/räcket på en ställningskonstruktion där diametern på rören är 40-50mm. 

Värt att tänka på!

• En krok eller karbinhake i aluminium (215 gr.) kostar kanske 40-50 kronor mer än motsvarande i stål (520 gr.). Den som bygger ställningar förflyttar hanterar "sin krok/sina krokar" kanske uppemot 500-1000 gånger per dag. Detta gör att en krok i aluminium besparar arbetaren kanske uppemot 300 kilo, i mindre lyft per dag (70 ton/år), detta med en kroppsdel (hand/handled) som behöver all "hjälp o uppmuntran" den kan få.

Slutsats: Om du klarar dig med en öppning på gaten upp till 54-60mm så köp en aluminium. Den lilla extrakostnad det medför är en mycket liten sådan i förhållande till det du får i mindre vikt, kontra en i stål.

Det finns naturligtvis mycket mer information angående olika tillverkares olika typer av karbinhakar och krokar och dess specialfunktioner, vilka tillbehör de rekommenderar till sina respektive produkter och så vidare, vill man veta mer om detta så finns den informationen att hämta på respektive tillverkares hemsida.